Sekulära Humanistiska Partiet är ett initiativ av mig, Viktor Emlund, och har varit en tankeprodukt i nästan tio års tid.
Politiken har länge varit ett stort intresse för mig.
Uppvuxen med två statskunskaps-utbildade föräldrar med lite olika politisk lutning studerade jag tidigt debatterandets och argumenterandets ping-pong match vid middagsbordet.
Jag prövade mig fram i några olika ungdomsförbund, men insåg att det inte fanns något politiskt parti som jag hörde hemma i helt.
Egentligen är jag naturvetenskaps-nörd. I skolan gillade jag matematik och fysik och när jag gick i årskurs fyra, elva år gammal, formulerade jag att jag ville jobba vid partikelacceleratorn CERN i Schweiz där jag skulle ta reda på hur kosmos fungerade och formulera ”teorin om allting”. Jag var redan nu skeptisk mot olika typer av övernaturliga idéer och formulerade en ”tro på vetenskapen”. Samtidigt låg det inbäddat i kulturen att de troende religiösa var de ”goda” här i världen och för mig var det viktigt att vara god. Jag upptäckte och kände genast igen mig i livsåskådningen ”sekulär humanism” och gick med i Humanisterna när jag var ungefär 16 år.
Jag ville alltså bli teoretisk fysiker fram tills jag var 19 år och det började bli dags att fundera på vad som skulle läsas på universitetet. Jag hade redan börjat stöta på matematiken jag skulle behöva studera där, tyckte den började bli luddig och svår och jag tänkte att det nog är som det är med kosmos. ”Vore väl kul att veta, men allt är så teoretiskt nu, så vad gör det egentligen för skillnad?” frågade jag mig. För att kunna göra lite mer skillnad blev jag till slut läkare, vilket jag jobbar som nu.
Under läkarutbildningen kom jag i kontakt med andra filosofiska fält som vetenskapsteori och etik. Jag intresserade mig för psykiatri, men blev till slut specialist i allmänmedicin samt fick gå en mycket användbar utbildning i kognitiv beteendeterapi, KBT. Kunskaperna om hur varelsen människan fungerar, eller inte fungerar, och än mer vad som får henne att må bra och få ”hälsa”, har varit en stor drivkraft i utformandet av mina politiska idéer.